Livet är sitt mysterium troget.  Äntligen, alldeles häromdagen, träffade jag Tomas Mera Gartz  i lugn och ro i pausen pÃ¥ Kulturnatten pÃ¥ Fylkingen. Han berättade om sina äventyr i USA och vi talade om livet och musiken.   Tomas finns i mitt sinne som den magiske trummisen, som i Träd Gräs och Stenar, Arbete och Fritid och andra höjdargrupper kunnat ta mej till den plats som är bÃ¥de intensivt här och nu och nÃ¥n helt annanstans bakom alltihop. Och som aldrig ställde sej ovanför oss andra i detta.   Nu ser jag plötsligt att han är borta  frÃ¥n denna världen…….     Jag sänder min vördnad och tacksamhet och tipsar på hans spännande ord om musiken...   Tack, Tomas.

Den här artikeln skrevs tisdag 1 maj 2012 klockan 1:21 och är arkiverad i kategorin Okategoriserade. Du kan prenumerera pÃ¥ kommentarer till detta inlägg genom denna RSS 2.0 feed. Du kan skriva en kommentar, eller trackback'a från din egen sajt.