|
Enhandsblockflöjten är en typ av flöjt, som förekommer i en del folkmusikkulturer, och den förekom också hos trubadurer i medeltidens Europa. Finessen med flöjten är att den spelas med en hand, den medeltida varianten kallas också tabor pipe och trubadurerna brukade spela en liten handtrumma med andra handen. Flöjten har en vanlig "pianoskala", som fås med hjälp av endast tre fingerhål. Man använder tummen för ett hål på baksidan, och pekfingret och lillfingret för de två andra hålen. Man håller den mellan långfingret och ringfingret, vilket möjliggör att ta toner med alla hålen öppna. Den finns i högerhands- och vänsterhandsvariant.
Flöjten är stämd i C, och man får tonerna genom att dels täcka hål med fingrarna, dels blåsa olika hårt. I tabellen betyder de vita ringarna öppna hål, de svarta prickarna betyder täckta hål.
Utöver de markerade tonerna kan man också få toner däremellan genom att halvtäcka hål. Flöjten är som synes mycket lik en Stavflöjt, men utnyttjar endast delvis dennas teknik med att blåsa olika hårt. Man kan säga att man fyller ut luckorna i Stavflöjtens nedre tonförråd med att använda fingerhålen, så man får en diatonisk skala (motsvarande pianots vita tangenter) UPP
|