Hur träspelen fungerar

Trä blir ljud. Om man håller i en träbit man hittar och slår på den med knogen eller en pinne, så låter det i princip endast "knack". Men att trä rymmer enorma möjligheter att få fram klingande välljud vet alla som hört en bra gitarr eller en stradivariusfiol. I de senare är det väggarna som svänger med när strängarna sätts i rörelse, och luftrummet i instrumentet som förstärker klangen. För att få en stav att svänga gäller det att den får svänga fritt, och det åstadkommer man genom att låta den vila (eller hålla den) där den har en punkt som den svänger omkring. Sådana punkter ligger ungefär en kvarts stavlängd in från bägge ändarna. Detta innebär, att man får ut den fulla klangen när man spelar antingen på ändarna eller mitt på stavarna. Och som sagt, med ett slutet luftrum under stavarna, så förstärks klangen ytterligare.

Pentatoniska skalan. Denna skaltyp återfinner man till exempel om man spelar på de svarta tangenterna på ett piano. På den femtoniga varianten av träspelet finns denna skala:

Den pentatoniska skalan förekommer till exempel ofta i folkmusik från olika länder, liksom i kinesisk musik. Den saknar det minsta intervallet i den vanliga skalan (sekunden), d.v.s. den har inga halva tonsteg. Därför blir musiken harmonisk och lite svävande. När man improviserar, ensam eller tillsammans, så uppstår hela tiden bekanta, och för våra öron samklingande klanger.

Pianoskalan . Träspelen med vanlig (diatonisk) åttatonig skala har dessa toner, som återfinns bland annat på pianots vita tangenter:

Grundtonen C ligger som synes på den fjärde staven, med tanke på att melodier oftast rör sej runt grundtonen. Om någon vill ha en skala med grundtonen först (lägst), går det att på särskild beställning få en sådan skala i G-dur.

UPP

TILL STARTSIDAN